A KOREAN ART OF SELF DEFENCE
4 Dan (svart)
Yong-Gae (Nittonde mönstret, 49 rörelser)
Är namngiven efter en berömd general under Koguryo dynastin, Yon Gae Somoon. De 49 rörelserna härrör till de sista siffrorna i året 649, året då han tvingade Tang dynastin att överge Korea efter att ha förstört 300,000 av deras trupper i Ansi Sung.
Tekniker för Yong-Gae
|
Gåställning långknoge högt slag |
Gunnon so ghin joomuk nopunde jirugi |
|
L-ställning X-underarms skyddande blockering |
Niunja so kyocha joomuk momchae makgi |
|
Gåställning omvänd knivhand låg utåtgående blockering |
Gunnon so sonkal bandae bakuro najunde makgi |
|
Bakfotställning inre underarms höftblockering |
Dwitbals so anpalmok hori makgi |
|
Sittställning omvänd knivhand W-blockering |
Annun so sonkal dung san makgi |
|
Baksida knoge neråt slag |
Dung joomuk neryo Taerigi |
|
Sittställning dubbel underarms rak skyddande block |
Annun so san son palmok momchae makgi |
|
X-ställning framsida knoge uppåt slag |
Kyocha so ap joomuk ollyo jirugi |
|
Gåställning omvänd knivhand låg inåt blockering |
Gunnon so sonkal dung najunde bandae anuro makgi |
|
Krigarredoställning A |
Moosa junbi sogi A |
Ul-Ji (Tjugonde tullen, 42 rörelser)
Är namngiven efter general Ul-Ji Moon Dok som framgångsrikt försvarade Korea emot en av Tang’s invasions styrkor på nära en miljon soldater ledda av Yang Je år 612. Ul-Ji använde en attack och gerilla-taktik och lyckades minska en stor procent av styrkan. Diagrammet representerar hans förnamn. De 42 rörelserna representerar författarens ålder då han designade mönstret.
Tekniker för Ul-Ji
|
Gåställning dubbel sidoknytnäve horisontellt sidoslag |
Gunnon so sang yop joomuk soopyong taerigi |
|
Gåställning hög omvänd knivhand framåt slag |
Gunnon so sonkal nopunde bandae ap taerigi |
|
Gåställning yttre underarms omvänd stigande block |
Gunnon so pakat palmok bandae chukyo makgi |
|
Flygande hög spark (uppåtgående) |
Twimyo nopi chagi |
|
L-ställning X-hand pressande blockering |
Niunja so kyocha joomuk noollo makgi |
|
L-ställning inre underarms mittendels separerande block |
Niunja so an palmok kaunde hechyo makgi |
|
Lång L-ställning handflate puttande blockering |
Gojun so sonbadak miro makgi |
|
Lång L-ställning X-knivhands mittendels blockering |
Gojun so kyocha sonkal kaunde makgi |
|
Bakåt dubbelsteg hopp Parallell ställning X-formad öppen bakhand |
Dwiro ibo omgyo didimyo twigi Narani so kyocha sondung |
Moon-Moo (Tjugoförsta mönstret, 61 rörelser)
Ärar den 30’e kungen av Silla dynastin. Hans kropp blev begravd nära Dae Wang Am
(Stora kung klippan). Enligt hans testamente så blev kroppen placerad i havet ”där min själ för evigt skall försvara mitt land emot japanerna” Det är sagt att Sok Gul Am (sten grottan) blev byggd för att skydda hans grav. Sok Gul Am är ett fint exempel på Silla dynastins kultur. De 61 rörelserna i detta mönster symboliserar de sista siffrorna i året 661 då Moon Moo kröntes till kung.
Tekniker för Moon-Moo
|
Sittställning fingertopps mittendels stick |
Annun so opun sonkut kaunde tulgi |
|
Enbensställning knivhands utåtgående blockering |
Waebal so sonkal bakuro makgi |
|
Bakfotsställning handflate neråt blockering |
Dwitbal so sonbadak naeryo makgi |
|
Sittställning sidoknytnäve åt sidan mittendels slag |
Annun so yop joomuk kaunde yop taerigi |
|
Sido puttande spark |
Yopcha milgi |
|
Hög tvistande spark |
Nopunde bitturo chagi |
|
Sido kontrollspark |
Yopcha momchoogi |
|
Sido stickande spark |
Yopcha tulgi |
|
X-ställning lågt slag |
Kyocha so najunde jirugi |
|
Gåställning båghand omvänd stigande blockering |
Gunnon so bandalson bandae chookyo makgi |